Min morfar.

2010-06-30 22:27:27

5 dagar har gått.
Kan fortfarande inte förstå att det verkligen har hänt.

Aldrig mer:

  • Kommer jag komma hem där och säga: Hej morfar.
  • Får man frågan "and how are you today?"
  • Hör vi "och på de inbjudna gästernas vägnar tackar vi för denna förnämda maten.
  • Får jag prata med dig morfar.
  • Hör vi roliga kommentarer som han säger.
  • Får vi guidning till stan om var alla bor och vart alla företag ligger.


  • Jag förstår lixom inte. Allting gick så himla snabbt och fast jag fick träffa han efter han gick bort förstår jag inte att det är på riktigt.. men jag vet att det har hänt och att det var för det bästa. Han har varit sisådär i 2½ år nu och lite senil, rätt ofta uppreppa han saker som han sakt 25 ggr innan. Det är sådana saker man saknar nu, lite saker som man ångrar.

    Vi körde mormor till sjukhuset i fredags och hon gick in själv för att träffa han. Vi åkte och shoppa, mormor undra om jag ville med en snabb stund och hälsa på han, men det ville jag inte. Sist vi var på sjukhuset här i stan var jag med, och det var inte kul och se han ligga i sjukhus sängen och se alldeles bort tinad ut. Nej så jag ville ej följa med upp. Hade jag vetat att det kunde varit sista gången jag såg han vid liv hade jag självklart följt med.

    Jag hoppas han förstår.

    Sista gången vi träffa han var förra lördagen, en vecka innan han gick bort. Då var det på hans födelsedag, han fyllde 83 år och var pigg och glad. I måndes så åkte han ner till malmö för en operation, dom hade sakt att det finns ju risker med att göra en operation när man är så gammal. Men operationen gick jätte bra, lyckad. Och alla sa att han förmodligen skulle komma hem i början av nästa vecka, alltså i måndes eller igår. Men något gick fel fredag/natt. Han fick en propp i lungan och sedan en lunginflammation och klara det inte, utan han gick bort.

    Jag bad till gud i bilen på vägen ner att morfar skulle klara det och vara ok när vi kom ner, men han gick bort 12,25 och jag tror jag bad när vi var utanför malmö och det var ca 12,38-tiden, jag bad alltså försent, han hade redan gått bort då. inte för jag tror att det hade gjort någon skillnad.

    En vecka till, kunde han inte varit kvar en vecka till.
    Både mamma och min morbror var inte i närheten när det hände.
    Vi hann inte ner, inte hann och säga hejdå, inte säga "morfar vi älskar dig".
    Ingen var beredd på detta.

    Om två veckor är det begravning.
    orkar inte med det alltså.

    Imorse när jag kom till mamma så hade min morbror varit där igår och lämnat en bild i ram som var den sista bilden på han, den var fixad så sjukhusmärket var borta och lite finare färger. Jag blev så arg när jag såg den, det är ju en sån bild man har när någon gått bort, känner gråten i halsen. Vill absolut inte acceptera det.

    Jag kan inte minnas.

    2010-06-27 09:29:38



    Idag kommer mamma & pappa hem.
    Har nyss druckit en massa te för min hals, vi hade fläkten på inatt. För Ellaa började skälla. Så Rodd fick stänga fönstret sen sätta igång den så vi är båda krassliga i halsen :( palla.

    Blommor för morfar

    2010-06-27 09:21:00